Livet som hjul


Kära dagbok,
idag har jag återfunnit en livstid länge sedan förlorad kärlek. Sitter i ett nostalgiregn.
Känslor är som bomull. Man märker aldrig när dem smyger sig på en
och plötsligt väger man bly.
Lyckas man utsända en så euforisk känsla, då har man fan i mig lyckats.
Det finns inga avlastningskajer bara förvrängning och förträngning, men i slutändan är vi ändå tillbaks på ruta ett.
åtrår eldens flammor, en sista dans.
Jag vet inte om jag vill släppa taget... än

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0