vyhot

Dem är så himla underbara på lunchrestaurangen vi äter på.
Jag har under mina 21 år aldrig blivit så ödmjukt bemött vad det gäller Vegetarisk mat på restauranger.
Jag behöver inte ens beställa när jag kommer in utan dem ger en blinkning och fixar iordning.
Varje dag får jag jättevackra måltider som alla sneglar på och undrar vad jag beställt,
dem köper in QUORN och andra Vegetariska produkter.
Jag var tvungen att fråga om det är många som äter vegetariskt där eftersom dem anstränger sig till det yttersta och mer en det, och dem svarar att jag är den Enda vegeterianen som äter där. All for me.

Igår förklarade jag för dem att det är min sista dag på ATM och att jag inte kommer kunna äta där dagligen så att dem inte gör iordning något i onödan.
Idag när jag åkte ner för att äta lunch kom dem ut med en jättestor Tacotallrik med qournfärs i burrito, ett hav av diversa grönsaker och massa stark taco-sås.
Tacos är min favoritmat och dem är så jäla bäst.

Genom åren har man fått ta mycket skit för att man inte är som alla andra och äter kött.
dagis-lågstadiet-mellanstadiet-högstadiet-kompisar-kompisars föräldrar-restauranger-arbeten.

Av någon anledning verkar det vara väldigt viktigt för andra människor att komentera, konfrontera och Argumentera varför man inte äter det som dem äter. 
Påpekar gärna och hänvisa till vad som är "rätt" i matväg, många gånger agressivt. 
Ungefär lite som den där stereotypen som mobbar i skolan, kortast i klassen med förstor stor mun för sin storlek.
Det ser ju bara larvigt ut

Tänk om man hade så små problem i världen som dem människorna uppenbarligen har.
Då skulle jag sitta på haket och störa mig på varför killen i grön jacka beställde tzatziki och inte ketchup.
Sen skulle jag aggra upp mig tills jag tillslut gick fram för att göra upp med den lunchande herren och mena att han är dum i huvudet som inte doppar sina pommes i ketchup som alla andra.
Man behöver naturligt inte vara 5 för att sitta i sandlådan.


Hatten av för Ernesto

Det är som vanligt att man är ute i sista sekund..
Jag har nu på morgonen ringt till 14 hotell som allihop självklart är fullbokade.
Och det spelade ingen roll hur mycket jag än försökte förklara att vi faktiskt kan trängas i ett enkelrum,
för det får man tydligen inte göra enligt lag, trängas i enkelrum.
Men nu när jag börjar få kläm på det här att googla så fick jag tag på ett Hotell tillslut som t.o.m var billigare & närmre  än dem andra! mitt i city!
Nu känner jag mig riktigt nöjd med mig själv.
Nu ska jag äta lunch och va riktigt nöjd.
Snart skåne!

jag e så nöjdnöjdnöjd
gla fö´hon ä nöjd!

När jag kom till jobbet imorse var det uppdukat med tårtor, kaffe och stearinljus i konferansrummet.
Fick en stor vacker blombukett och en kuvert med innehåll som skall ~bidra till mitt nya boende~
Jag älskar mina arbetskollegor, familjestämningen som skapas på mindre företag.
Det är min sista dag imorgon.
Det känns sorgligt.

Idag har jag på mig mina nya jeans som jag handlade med Elna iförrgår.
Jag köpte riktigt bra saker.
Igår skulle jag på läkarbesök jag väntat på i mer än 2 veckor,
väl på plats får jag besked om att jag fått fel datum av växeldamen, min besökstid var dagen innan och jag var regestrerad som "Kom Ej".
Jag kände mig inte speciellt nöjd när jag gick därifrån.

Mina kinder hettar!
dem brinner för varma stränder,
ljumna vindar
ljusa nätter då inget är omöjligt!

Jag måste fixa ett nytt pass!

Jag är dränkt i ett hav av pappershögar!

Det finns en fläkt inne på mitt kontor som är min nya bästis,
om man drar fram den bredvid sig och blundar kan man lådsas att man är utomlands.
Tills växeln ringer.
Jag borde göra nytt kaffe. 
En prydlig röra av kaffemuggar och glas har samlats på mitt skrivbord som ngt slags nymodernt konstverk.
Sånt där som är helt obegripligt för ögat med en helt obegriplig prislapp på.
Sånt där som kallas konst,
och som faktiskt har tillverkats av någon viktig person som tyckte att det var en riktigt klyftig idé.
Jag har också massa klyftiga idéer.
Dem skriver jag ner ibland och sen råkar jag slänga pappret.
För det är just det som är tyngden av klyftighet, dem kommer från ingenstans och försvinner till ingenstans
om man inte gör någonting av dem när de passerar.

I helgen åker vi och det känns så himla bra.
Jag har tagit på mig uppgiften att hitta ett prisvärt boende.
Det känns lite som att jag letar efter en nål i en höstack, jag är världsasämst på internet och ändå är jag uppväxt med det!
Smisk på stjärten
nu blir de kaffe

På Fredag slutar jag på mitt arbete.
På Måndag börjar jag på mitt nya arbete.

Nu har jag köpt min säng.
Igår var jag i min stuga och pulade.
Sen la jag mig i sängen och stirrade från vägg till vägg och tänkte på potentialer.
Hoppade till vid minsta ljud.
Jag kommer vara dålig på att bo i stuga. Flög i taket av minsta knak.
Låg på helspänd att någon plötsligt skulle upp trycka ansiktet mot rutan.
Usch va jag är larvigt lättskrämd, tacksamt byte för terror.
Ska anlita en borrman som ständigt stör hemmafriden så man aldrig reagerar på ljud.
Ljud kan va jävligt jobbigt.

Ibland vaknar jag mitt i natten, instängd i en onaturlig verklighet.
Innan drömde jag att jag hade dig,
nu när jag har dig drömmer jag att du har någon annan.
Jag vaknar gråtandes och vill trösta mig i din famn men känslan sitter kvar
och jag hejdar mig själv, vänder mig och försöker somna om. Så skör & sårbar.
Väck mig när jag inte ser

Jag saknar energi idag och min kropp försöker desperat uppfylla den med kakor
(jag äter aldrig kakor)
Coca cola burkar
(jag dricker aldrig cola)
och reklamgodis som kom med posten.
Det var inget gott men jag åt det endå.
Jag har ingen lust att svara i växeln, jag har ingen lust att ringa upp arga klagande folk,
jag har ingen lust att kvittra och föra talan, jag har ingen lust att dricka kaffe utan mjölk.
Det är som när man tittar på någon skitrolig film som verkligen är jätterolig utan att röra en min.
Jag är nöjd jag har bara inte lust.

Idag får jag tillgång till min stuga!
Jag har en madrass utan tillhörande sambo - själva sängen.
Jag har köpt en bar och har på något plan totalignorerat själva frågan om den kommer få plats.

Med mor som till praktexempel,
Allt går med lite våld!

Jag saknar min tavla
den skriker kärlek.
Jag älskar kärlek.

Ok sverjet, skärpning.
Vem döper sin dotter till nedstående;

Aslög
Bernhardina
Björg
Hjördis
Åslög

???

Alternativt adoptera bort sig själv?